1. 24  Djupare sömn

 Pulsed high-frequency elctromagnetic field affects human sleep and sleep electroencephalogram. Pulserande högfrekvent elektromagnetiskt fält påverkar människors sömn och sömnelektroencephalogram.

Artikeln är publicerad i tidskriften Neuroscience Letters i november 1999. Författare till artikeln är A A Borbely, R Huber, T Graf, B Fuchs, E Gallmann och P Achermann.

De arbetade vid institute of Pharmacology and Toxicology vid universitetet i Zurich i Schweiz.

De skriver: För att undersöka om det elektromagnetiska fältet som sänds ut från en digital radiotelefonhandenhet påverkar hjärnan utsattes unga friska människor under en hel natts sömn för en oregelbundet förekommande ryckvis utsänd strålnings schema.

Frekvensen var 900 MHz med ett maximalt SAR-värde på 1 W/kg. Det bestodav intervall a v femton minuters sändande telefon och femton minuters avstängd telefon.

Jämfört med en kontrollnatt med sham-exponering minskades förekomsten av vakenhet efter insomnande från arton till tolv minuter. Spectralpower i EEG under icke REM-sömn ökade. Maximunökningen skedde i tio till 11 Hz och 13,5 och 14 Hz banden under sömnens inledande skede för att sedan sjunka. Resultatet visar att pulserande högfrekvent elektomagnetisk strålning kan gynna sömn och förändra sömn- EEG.

 25 Ett barns EEG påverkas på ett annat sätt än en vuxens

Mobile phone effects on children´s event-related oscillatory EEG during an auditory memory task” D v s effekter från mobiltelefoni på barns händelserelaterade hjärn- oscillatory EEG (electroencephalogram) svar hos barn som genomför ett hörselminnesuppgift som handlar om encoding inlärning och igenkänning. Rapporten är publicerad i tidskriftenInternational journal of radiation biology i juni 2006.

Studien är utförd av Krause CM, Bjornberg CH, Pesonen M,Hulten A, Liesivuori T, Koivisto M, Revonsuo A, Line M, Hamalainen H vid Cognitive Science Unit, Department of Psychology, University of Helsingfors, Finland. Studien har titeln ”. EEG-data insamlades samtidigt som 15 människor i åldrarna 10-14 år utförde en hörselminnesupgift både med och utan exponering för digital 902. MHz mobiltelefon i motviktsordning. Under inlärning så påverkade den aktiva mobiltelefonen desynkroniserings/ synkroniseringssvaren i genomsnittligt 4-8 Hz EEG frekvenserna.

Under igenkännande omvandlade den aktiva mobiltelefonen de oscillatoriska hjärnsvaren i genomsnittliga 4-8 Hz och 15 Hz frekvenserna. Deras slutsatser är elektromagnetiska fält utsända av mobiltelefoner påverkar hjärna oscillatoriska svar under kognitiva processer hos barn.

Barnens EEG verkar påverkas på ett annat sätt än en vuxens. De hjärnvågor som påverkades var av lägre frekvens och tillhörande deltabandet jämfört med de vuxnas vågor i alfabandet.

26 Nervcellsfunktionen påverkas hos människor

Acute mobile phone operation affects neural function in humans.Akut mobiltelefonanvändning påverkar nervcellsfunktion hos människor. Artikeln är publicerad i Clin Neurophysiol 2002. RJ Croft, JS Chandler, AP Burgess, RJ Barry, JD Williams och AR Clarke vid Brain and Behaviour Research institute, University of Wollongong, Northfields Ave, Australien har skrivit studien. Mobiltelefoner har använts extensivt och ännu är lite känt gällande efefkterna på människans fysiologi. Det har varit motstridiga rapporter gällande mobiltelefonanvändning och electroencephalogram och EEG. Den aktuella studien förselår att den här motstridigheten kan bero på skillnader i utförande gällande t ex exponeringstider och försök om exponering för en aktiv mobiltelefon påverkar EEG som en funktion av tiden. 24 människor deltog i en single blind fullt counterbalanced cross-over design. Både vilo EEG och phase-locked neural responses för en hörselstimuli mättes samtidigt som en mobiltelefon antingen var i påslaget samtalsläge eller var avstängd. Som resultat såg de att mobiltelefonexponeringen förändrade vilo-EEG, minskade 1-4 Hz aktiviteten på höger hemisfär och ökade 8-12 Hz aktiviteten som en funktion av exponeringstidens varaktighet. Mobiltelefonsexponeringen förändrade också early phase-locked neural responses, attenuating the normal response decrement over time in the 4-8 Hz band, minskande svaren i 1230 Hz bandet över hela huvudet som en funktion av tiden och ökande midline frontal and lateral posterior responses i 30-45 Hz bandet. Slutsatser är att aktiva mobiltelefoner påverkar nervcellsfunktionen hos människor och att detta sker som en funktion av exponeringstiden. Den tillfälliga naturen av denna effekt kan bidra till avsaknaden av entydiga resultat rapporterade i litteraturen.

27 Förändrad interhemisfärisk coherens i människohjärnan

Mobile phone emission modulates interhemispheric functional coupling of EEG alpha rhythms. Översatt till svenska: Mobiltelefonstrålning anpassar interhemisfärisk funktionell sammankoppling av Alfarytmer. Rapporten är publicerad I tidskriften the European journal of Neruoscience I mars 2007. Den är skriven av F Veccio, C Babiloni, F Ferreri, G Curcio, R Fini, C Del Percio och PM Rossini. De arbetade vid Dipartimento di fisiologia Umana e Farmacologia, Universit`a degli Studi di Roma La Sapienz, Rom, Italien.

De skriver vi prövade arbetshypotesen att elektromagnetiska fält från mobiltelefoner påverkar den interhemisfäriska synkroniseringen av hjärnans rytmer. Den interhemisfäriska synkroniseringen är en viktig fysiologisk företeelse för informationsöverföringen inom hjärnan.

28 Förändrad hjärnfysiologi

Sleep EEG alterations: Effects of different pulse-modulated radio frequency electromagnetic fields. Förändringar I sömn-EEG: effekter av olika pulsmodulerade radiofrekventa elektromagnetiska fält.

Studien är publicerad i Journal of Sleep Research 2011. M R Schmid ^1,2, S P Loughran ¹, S J Regel ^1,2, M Murbach ³, A Bratic Grunauer ^1,2, T Rusterholz ^{1, 2} A Bersagliere ^1,2, N Kuster 3 och P Achermann ^1,2,4 har utfört studien. De arbetade vid ¹ Institute of Pharmacology and Toxicology, ² University of Zurich, Zurich, Schweiz, Neuroscience Center Zurich, University and ETH Zurich, Zurich, Schweiz, ³ IT IS Foundation, Zurich Schweiz och ⁴ Zurich Center for Integrative Human physiology, University of Zurich, Zurich, Schweiz.

De skriver:Tidigare förekommande studier har visat på ökningar I EEG styrka under sömnen i ”spindle frequency” området omkring 11-15 Hz efter exponering för mobiltelefonliknande radiofrekventa elektromagnetiska fält (RF EMF). Resultaten tyder också på att pulsmodulation av signalen är avgörande för att initiera dessa effekter. Icke desto mindre är det fortfarande oklart vilket specifikt element i fältet som orsakar de observerade förändringarna.

Vi undersökte om pulsmodulations frekvenskomponenter inom intervallet för sömnspindlar kan vara inblandade i skapandet av dessa effekter. Trettio unga friska män utsattes under veckointerval för tre olika tillstånd under trettio minuter i direkt anslutning till en åtta timmars sömnperiod. Exponeringen utgjordes av 900-MHz RF EMF, som var pulsmodulerad vid 14 Hz eller 217 Hz eller ett sham kontroll-läge. De båda aktiva undersökningslägena hade en maximal rumslig absorbtionsgrad på 2 W/kg. under exponeringen utförde försökspersonerna tre olika kognitiva uppgifter. Dessa mätte uppmärksamhet, reaktionshastighet och arbetsminnesförmåga.

Dessa uppgifter presenterades i en fast ordningsföljd. Elektroecephalografisk styrka i spindelfrekvensområdet ökade under icke-REM-sömn - den andra delen- som följde 14 Hz pulsmodulationsläget. Ett liknande men icke signifikant ökning skedde under 217-Hz puls modulerade läget. Viktigt att framföra är att denna exponeringsorsakade effekt uppvisade avsevärd individuell variation.

Med avseende på kognitiv prestationsförmåga kunde ingen tydlig exponeringsrelaterad effekt ses. Överensstämmande med tidigare resultat tillhandahåller våra resultat ytterligare bevis för att puls-modulerade RF EMF förändrar hjärnfysiologin trots att tidsföljden hos effekten kvarstår som variabel mellan studierna. Dessutom har vi visat att modulationsfrekvenskomponenter inom ett fysiologiskt intervall kan vara tillräckligt för att orsaka dessa effekter.

29 Brådskande behov av uttömmande undersökningar

Mobile phone base stations- Effects on wellbeing and health. Mobiltelefonbasstationer –effekter på välbefinnande och hälsa. Artikeln är publicerad i Pathofysiology 2009 av Michael Kundi och Hans-Peter Hutter. De arbetade vid institute of Environmental Health, Center for public Health, Medical university of Vienna I Österrike.

Att studera effekterna från mobiltelefonbasstationer på hälsan har inte uppmuntrats av auktoritetskroppar som WHO´s internationella EMF-projekt och COST 281. WHO rekommenderade studier omkring 2003 men uttalade åter i 2006 att studier gällande cancer i förhållande till basstationsexponering har låg prioritet.

Som resultat har blivit att endast ett fåtal undersökningar gällande hälsa och välbefinnande finns tillgängliga. Tvärsnittsstudier gällande subjektiv hälsa som en funktion av avstånd och uppmätta fältstyrkor, trots skillnader gällande metodik och hållbarhet gällande studiernas utformning fann indikationer på en effekt från exponering som troligtvis är oberoende av oro och tillskrivning. Experiment tillämpande korttidsexponering för basstationssignaler gav olika resultat, men det finns svagt bevis för att UMTS och med en mindre grad GSM-signaler leder till minskat välbefinnande hos människor som rapporterar känslighet för dessa exponeringar. Två ekologiska studier gällande förekomst av cancer i närheten av basstationer redovisar en stark ökning av cancerförekomsten inom en radie av 350 respektive 400 m.

Beroende på begränsningar i denna typ av konstruktion av studierna kan inga fasta slutsatser dras, men resultaten understryker det brådskande behovet av uttömmande undersökningar av frågan. Djur och in vitrostudier är ofullständiga i dagsläget. En ökad förekomst av DMBA-orsakade bröstcancertumörer hos råttor vid ett SAR-värde på 1,4 W/kg i ett experiment kunde inte upprepas i ett andra. Indikationer på oxidativ stress efter in-vivo-exponering för låga nivåer kunde inte stödjas av in vitro-studier av mänskliga fibroblaster och glioblastomceller.

Utifrån tillgängliga bevis är det omöjligt att markera någon tröskel under vilken inga effekter förekommer, hursomhelst, beroende på att studier som rapporterat en låg exponering inte visat på några effekter tyder det på att krafttätheter omkring 0,5-1 mW/m² måste överskridas för att några effekter skall kunna observeras.

Den magra databasen måste utökas kommande år. Svårigheterna gällande undersökandet av långtidseffekter från basstationsexponering har överdrivits. Med tanke på att basstatations och exponeringen ifrån handenheterna inte har något gemensamt behöver båda undersökas oberoende av varandra. Det kan inte accepteras att studier gällande basstationer skjuts upp fram till dess att det finns ett säkert bevis gällande mobiltelefonerna.

30  Högre exponeringsnivåer orsakar fler symptom

Subjective symptoms, sleeping problems, and cognitive performance in subjects living near mobile phone base stations. Subjektiva symptom, sömnproblem och kognitiv förmåga hos människor som bor nära mobiltelefonbassstationer. Artikeln är publicerad 2006 i tidskriften Occupational and Evironmental Medicine. HP Hutter, H Moshammer, P Wallner och M Kundi har utfört studien är vid Institute of Environmental Health, Medical University of Vienna i Österrike och är en tvärsnittsstudie av slumpvist utvalda människor.

I sin inledning skriver de bland annat att det framförts argument att om det skulle finnas skadliga långtidseffekter från mobiltelefonbasstationers högfrekventa elektromagnetiska fält så skulle dessa effekter också finnas i närheten av radio och TV-sändare. De skriver att dessa argument är ogiltiga av tre skäl. Det första är att det finns mycket få studier gällande effekter från radio och TV-sändare gällande ekologiska- och klusterstudier gällande cancer och studier gällande sömn och andra endpoints. För det andra: Resultaten från dessa studier är jämförbara med ett antagande av en måttligt förhöjd risk.

För det tredje: Utsända signaler från mobiltelefonbasstationer skiljer sig i grunden från andra källor till högfrekventa elektromagnetiska fält. De skriver också att det finns ett stort antal rapporter från läkare om att basstationer är sammankopplade med ett antal symptom hos de som bor i närheten. Dessa symptom kan bero på rädsla för negativa effekter. Inte desto mindre finns det bevis för att långtidsexponering för låga nivåer av högfrekventa elektromagnetiska fält orsakar ett antal symptom till exempel huvudvärk, trötthet, sömnstörning och minnesförsämring vilket benämns som mikrovågssjukan (microwave sickness syndrom).

De hänvisar angående mikrovågssjukan till en studie utförd av Silverman C. Nervous and behavioural effects of mictowave radiation in humans. Am J Epidemiol 1973 97 219-224 samt till en artikel skriven av Johnson Liakouris A G. Radiofrequency RF sickness in the Lilienfeld study: An effect of modulated microwaves? Arch environmental Health 1998. Nr 53 s 236-238.

I den aktuella tvärsnittsstudien valde de slumpvis ut människor från städer och landsbygdsområden.

För att ingå i studien måste man ha bott minst ett år i närheten av någon av tio utvalda basstationer. 365 människor undersöktes. Åtskilliga tester avseende kognitiv förmåga genomfördes. Välbefinnande och sömnkvalitet uppskattades. Fältstyrkan hos de förekommande högfrekventa elektromagnetiska fälten uppmättes i sovrummen hos 336 hushåll. 
Den totala exponeringen av högfrekventa elektromagnetiska fält och exponeringen relaterad till mobiltelekommunikation var långt under rekommenderade nivåer d v s max 4,1 mW/m². Avståndet från sändare var 24-600 m på landsbygden och 20-250 m i staden.

Genomsnittlig effekt var något högre i landsbygdsområdet 0,05W/m² än i stadsområdet 0,02 mW/m².

Flera symptom förekom oftare vid högre exponeringsnivåer. Dessa var huvudvärk, kalla händer och fötter, koncentrationssvårigheter. Till en mindre grad orsakade högre exponeringsnivåer skakningar, aptitförlust och känslor av utmattning. Symptom från dessa kategorier uppvisade ökad förekomst efter korrigering för grumlande faktorer.

Mobiltelefonbasstationerna uppfyller med lätthet de aktuella riktlinjerna till exempel riktlinjer från International Comission on Non- Ionising Radiation Protection, ICNIRP. Våra mätningar visar att exponeringen av allmänheten i anslutning till basstationer verkligen är låg. Hur som helst, med tanke på alla högfrekventa-elektromagnetiska fält med exponeringar över 80 MHz utgör mobiltelefonikommunikationens fält ett genomsnitt på 73%. Detta överrensstämmer med mätningar utförda i Sverige och Storbritannien.

Pågrund av de mycket högre exponeringsnivåerna under telefonsamtal jämfört med exponering för basstationer är det knappast möjligt att så små ytterligare exponeringsnivåer skulle ha någon effekt på hälsan. Exponeringen från basstationerna har dock ett i grunden helt annorlunda kännemärke jämfört med de handhållna telefonutrustningarna.

Exponeringsnivåerna från basstationerna är låga, men är mer eller mindre konstanta nivåer för många timmar om dagen, speciellt under natten. Att jämföra dessa nivåer är olämpligt om långtidseffekter verkligen förekommer. Om principen för tid-dosrespons gäller skulle en människas användande av en GSM-telefon med ett SAR, specific absorbtion rate värde, på 0,04 W/kg under tio minuter grovt vara jämförbart med en femtondagars exponering från en basstation. Detta gäller om basstationen sänder och utgör en exponeringsnivå av 1 mW/m². Det är dock inte känt om dos-responsprincipen gäller för exponering för högfrekventa elektromagnetiska fält.

Det verkar finnas effekter från exponering som förekommer oberoende av rädslan hos människor. D v s rädslan för hur en basstation påverkar deras hälsa. Detta gäller för huvudvärk, kalla händer och fötter, samt koncentrationssvårigheter. Dessa effekter var handfasta med hänsyn till ev grumlande faktorer. Intressant nog var dessa symptom liksom vissa andra som hör till syndromet av mikrovågssjuka förhöjda vid ökade exponeringsnivåer.

Inga klara samband har kunnat klarläggas gällande sömnproblem. Sömnproblemen nämns ofta i den allmäna debatten. Påverkan på sömnen domineras av människornas oro gällande hälsoeffekter från basstationen. Många faktorer är kända för att påverka sömnkvaliteen. Endast ett fåtal kunde betraktas/ tas hänsyn till i den här studien. Då vissa aspekter av sömnkvalitén som effektivitet gällande sömnen visade en tendens att påverkas av exponeringen, är det något som framtida studier borde försöka eliminera ytterligare grumlande faktorer.

Gällande symptom som rapporteras här finns det ett antal personlighetsfaktorer för vilka en koppling har upprättats. Bland desssa är tillstånd av oro, depression och negativa känslotillstånd. Huvudfrågan gällande raden av faktorer är om de fungerar som grumlande faktorer. I diskussioner om mikorvågssjukan har depression påtalats bland möjliga effekter från exponeringen. Grumlande faktorer är därför tänkbara. Sömnkvalitet, ospecifika symptom, depression, upprördhet och andra personlighetsdrag är sammankopplade med varandra i ett nätverk av samband på så sätt att en tydlig bild av långtidseffekter från exponering endast kan bestämmas genom långtidsstudier.

Gällande kognitiv prestationsförmåga kunde inte påvisas någon påverkan beroende på människors rädsla för basstationerna. Det visades en liten men signifikant minskning av reaktionstiden gällande varseblivningshastigheten vid ökade exponeringsnivåer.

Det är intressant att notera att en sådan underlättande effekt också rapporterats från korttidsförsök. De hänvisar här till två experimentella studier. Den första är T Persson, C Törnevik, L E Larsson et al GSM mobile phone output power distribution by network analysis of calls in some urban, rural and in-office networks, complemeneted by test phone measurements. 24 th Meeting of the Bioelectromagnetiscs Society. Qubec, Canada, june 2002. s 181-183.

Den andra experimentella studien är: N Edelstyn, A Oldeshaw. The acute effects of exposure to the electromagnetic field emitted by mobile phones on human attention.Neuroreport 2002. nr 13 s 119-121. Det finns också en tredje studie, vilket är en undersökning av tonåringar som använder mobiltelefoner: T Lee, S Ho, L Tsang et al. Effect on human attention of exposure to the electromagnetic field emitted by mobile phones.Neuroreport 2001. nr 12 s 729-731.

Å andra sidan har en studie av barn som utsatts för en kronisk exponering från en radarmast uppvisat ökade reaktionstider och försämrad kognitiv förmåga. De hänvisar här till studien: A A Kolodynska, V V Kolodynska. Motor and psychological functions of school children living in the area of Skrunda Radio Location Station in Latvia. Sci Tot Environ 1996. nr 180 s 87-93.

En förkortad reaktionstid hos vuxna, men en icke signifikant minskning av tillförlitligheten gällande registrerad information kunde upptäckas. Vår studie indikerar att effekterna är svaga, men att effekter från långvarig exponering från mobiltelefoners basstationer inte kan uteslutas.

31 Neuropsykiatriska problem - risker nära mobiltelefonbassationer

Neurobehavioral effects among inhabitants around mobile phone base stations -Neurobeteendemässiga effekter bland invånare runt mobiltelefonbasstationer. Artikeln är publicerad i tidskriften Neurotoxicology i mars 2007. Studien är utförd av G Abdel –Rassoul, Oa El- Fateh, MA Salem, A Michael, F Farahat, M El- Batanouny och E Salem vid Community, Environmental and Occupational Medicicine Department, Faculty of Medicine, Menoufiyauniversitetet i Egypten.

Forskarna har frågat 85 invånare som bor nära den första mobiltelefonbasstationen i Menoufiya. Av de 85 invånarna bodde 37 i en byggnad under basstationen och 48 personer mittemot. En kontrollgrupp på 80 deltagare matchades med de utsatta människorna. Kontrollgruppen bestod av människor med samma yrke, kön ålder och utbildningsnivå. Alla deltagare genomförde en strukturerad enkät som frågade efter personlig-, utbildnings- och medicinsk historia. Generella och neurologiska undersökningar utfördes.

Deltagarnas nervsystem undersöktes med hjälp av ett ”neurobeteendemässigt testbatteri”. Visiomotorisk hastighet, problemlösning, uppmärksamhet och minne förutom Eysenck´s personlighets test ingick i undersökningen. Närvaron av neuropsykiatriska klagomål i den utsatta gruppen var signifikant högre. Klagomålen gällde signifikanta ökningar av följande symptom: 23, 5 % drabbades av huvudvärk. 28, 2 % drabbades av minnesstörningar.

18,8 % drabbades av yrsel. 9,4 % drabbades av darrningar. 21,7 % utvecklade depressiva symptom och 23 % led av sömnstörning. Kontrollgruppen hade motsvarande värden för de olika symptomen: Huvudvärk 10 %, minnesstörningar 5 %, yrsel 5%, darrningar 0%, depressiva symptom 8,8% och sömnstörning 10%. Det neuropsykologiska testbatteriet visade att de exponerade invånarna hade en signifikant lägre prestationsförmåga än kontrollgruppen. Den minskade prestationsförmågan drabbade förmåga till uppmärksamhet och korttidshörselminne. Likaså hade invånarna mittemot mobiltelfonbasstationen lägre prestationsförmåga gällande problemlösningstest än de som bodde under basstationen.

Alla invånare uppvisade bättre prestationer gällande de två undersökningarna av visiomotorisk hastighet och ett uppmärksamhetstest jämfört kontrollgruppen. De senaste uppmätta värdena utsända från de först uppmätta mobilbasstationssändarna i Menoufiaområdet var lägre än den tillåtna standardnivån. Forskarnas slutsatser var att invånare som bor nära mobiltelefonbassationer är i riskzonen för att utveckla neuropsykiatriska problem och vissa förändringar gällande prestation hos neurobehavioristiska funktionerna antingen genom att de underlättas eller försvåras. Därför rekommenderar de en revision av de standardiserade riktlinjerna för allmänhetens exponering för radiofrekventa elektromagnetiska fält från mobilbasstationer. Neuropsykiatriska testbatterier bör användas för regelbunden bedömning och tidigt upptäckande av biologiska effekter bland invånare omkring basstationerna.

Hutter HP, Moshammer H, Wallner P, Kundi M, 2006, Subjective syptoms, sleeping problems, and cognitive performance in subjects living near mobile phone base stations, Ocupational and Evironmental Medicine, may: 63(5): 298-9.

 32 Äldre personer – känsligare

Symptoms experienced by people in the vicinity of base stations: part 2 Incidences of age, duration of exposure, location of subjects in relation to antennas and other electromagnetic factors. – Symptom upplevda av människor i närheten av basstationer: Del 2

Förekomst av ålder, varaktighet gällande exponering, människors geografiska placering i förhållande till sändare och andra elektromagnetiska faktorer. Artikeln publicerades i Pathologie Biologie 2003. Studien är utförd av R Sanitini, P Santini, J M Danze, P Le Ruz och M Seigne vid Institut national des sciences appliquees, laboratoire de biochimie-pharmacologie, batiment louis-pasteur, Rennes, Frankrike.

De skriver i sitt abstract: Det här är den andra delen av en intervjuundersökning genomförd på 530 människor varav 270 var män och 260 var kvinnor. Dessa 530 personer bodde i mobiltelefonbasstationers grannskap. En jämförelse gällande klagomålsfrekvens för sexton icke specifika hälsosymptom utfördes med CHI-två test med Yates korrektion. Vårt resultat visade en signifikant ökning, (P < 0,05) i förhållande till personernas ålder.

Äldre personer var känsligare. Det visade sig också att en frontlokalisering är den värsta placeringen som utlöser många av de i den tidigare undersökningen beskrivna symptomen. Frontlägenas effekt var tydligast inom ett 100 meters avstånd. Gällande femårsperioden som människor utsatts för basstationerna var det endast symptomet irritation som visades öka signifikant. Efter fem års exponering ökade människornas irritation signifikant.

Andra elektromagnetiska faktorer t ex elektriska transformatorstationer, radio- och tv sändare påverkade frekvensen av vissa symptom som rapporterats av deltagarna i studien.

Santini m fl mätte avstånd och samlade in uppgifter gällande hälsoproblem kopplat till avståndet. I efterföljande studier redovisas även uppmätta värden gällande de elektromagnetiska fälten. Olika mätmetoder används också för att objektivt beskriva människornas hälsa.

33 Mobiltelefonmaster - kontinuerlig sändning orsakar långtidseffekter på djur och djurens habitat.

Electromagnetic pollution from phone masts. Effects on wild life. Elektromagnetisk förorening från mobiltelefonmaster. Effekter på det naturliga livet. Artikeln är skriven av Alfonzo Balmori och är publicerad i tidskriften Pathophysiology 2009. A Balmori arbetade då vid Direccion General del Medio Natural, Consejeria de Medio ambiente, Junta de Castill y Leon, C/ Rigoberto Cortejoso i Spanien.

Han studerade påverkan från den elektromagnetiska strålningen från mobiltelefonsändare i landskapet på naturen. I sammanfattningen skriver han: Elektromagnetiska strålning är en sorts miljöförorening som kan skada naturen. Mobiltelefonmaster placerade i naturområden sänder kontinuerligt och vissa arter kan drabbas av långtidseffekter, som försvagande av deras naturliga försvar, försämring av hälsan, reproduktionsstörningar och förminskning av deras användbara vistelseområde i form av habitatförstörelse.

Elektromagnetisk strålning kan skapa ett avledande beteendesvar hos råttor, fladdermöss och fåglar som sparvar. Därför utgör mikrovågor och radiofrekvent strålning en potentiell risk för nedgången hos djurpopulationer och nedbrytning av hälsan hos växter som lever nära mobiltelefonmaster.

I sin introduktion skriver han: Livet har utvecklats under en påverkan av två krafter som omfattar allt: Gravitationskraften och elektromagnetismen. Det kan förväntas att dessa båda spelar viktiga roller i organismernas funktioner. Före 1990 kom de radiofrekventa fält som fanns i huvudsakligen från få radio och TV-sändare som var placerade i avlägsna områden och på platser väldigt högt upp. Men då mobiltelefonnätverken skapats under 90-talet har det skett en massiv ökning av elektromagnetisk förorening i städer och på landsbygden.

Åtskilliga källor av mobil kommunikation ger en kronisk exponering av en signifikant del av naturens liv för mikrovågor vid icke termiska nivåer. Under åtskilliga år har naturen fått en kronisk exponering för mikrovågor och radiofrekventa fält. Signaler sänds ut från åtskilliga källor, inklusive GSM-, 3G telefoner och basstationer, WLAN, WPAN och DECT. Sändarutrustningen tas i bruk/ sätts upp godtyckligt utan studier gjorda avseende långsiktig miljöpåverkan.

Dessa exponeringar karaktäriseras av låga intensiteter, en variation hos signalerna och en lång varaktighet. Merparten av denna exponering härör från den mobila telefonin. Han skriver att ett stort antal experimentella data har visat på starka bevis för icke termiska mikrovågseffekter. Det har också påvisats åtskilliga regelbundenheter gällande dessa effekter.

En av regelbundenheterna är ett beroende av frekvensen inom de speciella frekvensfönster av resonanstyp vilket inkluderar mycket svaga kraftintenstiteter  jämförbara med intensiteterna från basstationer och master. Vissa studier har visat olika mikrovågseffekter beroende på våglängden inom millimeter, centimeter och meterintervaller. Varaktigheten av exponeringen kan vara lika viktiga som kraftdensiteten.

Biologiska effekter skapade från elektromagnetiska fältstrålning kan bero på dosen, vilket indikerar långtidsackumulerbara effekter. Modulerade och pulsmodulerade radiofrekvenser verkar vara mer effektiva när det gäller att skapa effekter. Pulserande vågor som kommer stötvis liksom vissa lågfrekventa modulationer utövar större biologisk aktivitet.

Denna observation är viktig då mobiltelefonstrålning är pulsmodulerad strålning modulerad vid vissa frekvenser.

34 Ökad dödlighet och försämrad utveckling av grodyngel

Mobile phone mast effects on common frog (Rana temporaria) tadpoles. The city turned into a laboratory. Mobiltelefonmastpåverkan på grodyngel från grodarten Rana temporaria.

Artikeln är publicerad i Electromagnetic Biol Med 2010. den är skriven av A Balmori.

Han skriver: ägg och grodyngel från vanlig groda har utsatts för elektromagnetisk strålning från åtskilliga mobiltelefonsändare på ett avstånd av 140 meter. Experimentet pågick under två månader från äggfasen tillochmed den den mer avvancerade fasen av grodyngel som föregår förvandlingen till groda. Mätningar av elektrisk fältstyrka gällande både radiofrekventa fält och mikrovågor i volt per meter v/m uppvisade med tre olika utrustningar 1,8 till 3, 5 V/m. I den exponerade gruppen som bestod av 70 grodor visade sig en låg koordination gällande deras rörelse, ett osynkroniserat växande som gav båd små och stora grodyngel – alltså en variation gällande storlekarnadet observerades också en hög dödlighet. Dödligheten låg på 90 %. Gällande kontrollgruppen som också bestod av 70 grodor men vilka levde inom en faradays bur var rörelsekoordinationen normal, utvecklingen skedde synkroniserat och dödligheten låg på 4,2 %. Resultaten visar att strålningen som sändes ut från mobiltelefonmasterna i en verklig situation kan påverka utvecklingen och orsaka en ökning gällande dödligheten hos de utsatta grodynglen. Den här studien kan ha mycket stora innebörder för naturens värld som nu utsätts för höga strålningsnivåer från en stor mängd mobiltelefonmaster.

35 Aspkloners hastiga dödlighet

Adverse influence of Radio Frequency Background on Trembling Aspen seedlings: Preliminary observations. Allvarlig påverkan från radiofrekvent bakgrund på aspfröplantor. Preliminära obervationer. Artikeln är publicerad i International Journal of Forestry Research av K Haggerty, Lyons, USA.

Hon skriver. Åtskilliga förekomster av tillbakagång för asp har registrerats i Nordamerika under det senaste halva århundradet. Och förekomst av väldigt hastig dödlighet hos Aspkloner har observerats i Kolorado sedan 2004. De radiofrekventa fälten på jorden har genomgått större förändringar under de senaste två århundradena beroende på utvecklingen och användningen av elektricitet i kraft och kommunikationstillämpningar. Och den antropogena RF bakgrunden fortsätter att öka i intensitet och komplexitet. Den här studien föreslår att RF-bakgrunden kan ha en stark allvarlig effekt på tillväxthastigheten och på en minskning med avseende på antocyaninproduktion hos asp och vilket kan bli en underliggande faktor som påverkar aspens tillbakagång.

36 Spirodela polyrhiza Schleiden kulturer.

The effect of electromagnetic radiation from the Skrunda Radio Location Station on Spirodela polyrhiza (L) Schleiden cultures. Effekter från elektromagnetisk strålning från Skrunda Radio Location Station på Spirodela polyrhiza Schleiden kulturer. Stor Andmat. Artikeln är publicerad i The Science of the Total Environment 1996 av I Magone vid Faculty of Biology, University o Latvia, Riga, Lettland.

Effekterna på vegetativ tillväxt och morfologi ifrån elektromagnetisk strålning från Skrunda Radio Location Station undersöktes hos andmat Spirodela polyrhiza Fortsätt här!

2 Studier utförda på enskilda individer gällande effekter från användning av de handhållna telefonern

37 De nonchalerade hälsotillstånden matchade de cluster som kännetecknar radiofrekvenssjukans syndrom

Radiofrequency sickness in the Lilienfield Study: an effect of modulated microwaves?

Radiofrekvenssjuka I Lilienfield studien: En effekt orsakad av modulerade mikrovågor.

Artikeln är publicerad i tidskriften Arch Environ Health i Maj-Juni 1998 av AG Johnson Liakouris som arbetade vid Twin Streams Educational Center, Inc, Carrboro, North Carolina, USA.

Det existerar en kontrovers bland professionella om radiofrekvensstrålningssjuka är ett medicinskt begrepp. I den här studien är kontroversen utvärderad med en metodologi hämtad från fallstudier.

Författaren gör en översikt gällande litteratur från USA som avslöjade att forskningsresultaten är tillräckligt konsekventa och jämna för att motivera ytterligare undersökning. En översikt gällande statistiskt signifikanta hälsoeffekter noterades i Lillenfieldstudien och tillhandahöll bevis för att de nonchalerade hälsotillstånden matchar de cluster som kännetecknade radiofrekvenssjukans syndrom, sålunda etablerades ett möjligt samband mellan hälsoeffekter och kronisk exponering för låga intensitets moduelrad mikrovågsstrålning.

Författaren diskuterar dessa hälsoeffekter i förhållande till a exponeringsparametrar uppmätta på den amerikanska ambassaden i Moskva och b den sovjetiska tio mikrowattstandarden för allmänheten. Då bevis finns föreslås ny forskning gällande aktuell kunskap och teknologi.

38 Hastigare och mindre tillförlitliga svar gällande kognitiva uppgifter på en högre nivå

Mobile telephone use is associated with changes in cognitive function in young adolescents. – Mobiltelefonanvändning är sammankopplat med förändringar av kognitiv funktions förmåga hos unga människor i tonåren. Studien är publicerad i tidskriften Bioelectromagnetics i december 2009. De som utfört studien är MJ Abrahamson, GP Benke, C Dimitriadis, IO inyang, MR Sim, RS Wolfe och RJ Croft vid Department of Epidemiology and Preventive Medicine, School of Public Health and Preventive Medicine, Monash university, Melbourne Victoria, Australien.

De skriver: som en del av The Mobile Radiofrequency Phone Exposed Users´ Study (MoRPhEUS) en cross-sectional epidemiological study undersöktes de kognitiva funktionerna hos elever som gick i den obligatoriska skolan i åldrarna elva till sexton år. De rekryterade 317 studenter. Medelåldern var tretton år. De unga gick i 20 skolor som var belägna omkring Melbourne i Australien.

Deltagarna fullföljde en ett exponeringsformulär som baserades på interphonestudien, en datoriserat kognitiv försöksuppsättning, och ”the Stroop colour word test”. Den huvudsakliga mätmetoden för att bedöma exponeringsgraden var det totala antalet rapporterade mobiltelefonsamtal per vecka. Linjära regressionsmodeller anpassades till kognitiva försök,svartider och nogrannhet.

Ålder, kön, folkgruppstillhörighet, socio-ekonomisk status och höger- eller vänsterhänthet anpassades till kovariation och standardavvikelser, samt justerades med avseende på ”clustering by school”. Tillförlitligheten gällande arbetsminne var sämre, reaktionstiden vid en enkel inlärningsuppgift var kortare, associerande inlärningssvarstid var kortare och tillförlitligheten var sämre hos barn som rapporterade fler mobiltelefonsamtal. Det saknades signifkanta samband mellan exponering och upptäckande av signaldetection, movement monitoring eller bedömning.

Tiden för fullföljande av Stroop word naming taks var längre för de som rapporterade fler mobiltelfonsamtal. Dessa fynd var likvärdiga för SMS-medelanden för varje vecka vilket tyder på att dessa kognitiva förändringar var osannolika beroende av radiofrekvent exponering. Som helhet var mobiltelfonanvändande samankopplat med hastigare och mindre tillförlitliga svar gällande kognitiva uppgifter på en högre nivå. Dessa beteenden kan ha blivit inlärda genom ett frekvent användande av en mobiltelefon.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

http://www.mobiltelefoninsskadeverkningar.n.nu/

Mobiltelefonins skadeverkningar Människor som i laboratorieförhållanden utsätts för radiofrekventa elektromagnetiska fält uppvisar samma symptom som människor som exponerats i sitt verkliga liv. Laboratorieförsök visar bland annat skadade celler oc...

18 Bevis gällande dos-responsförhållanden Specific Health Symptoms and Cell phone Radiation in Selbitz (Bavaria, Germany) – Evidence of a Dose-Response Relationship.-Specifika hälsosymptom och mobiltelefonstrålning I Sebitz (Bayern, T...

39 Studie vid universitetet i Alexandria. Uppgifter om mobiltelefonanvändare och deras medicinska historik, mönstret gällande mobiltelefonanvändningen och möjliga fysiskt skadliga hälsouttryck sammanknutna med mobiltelefonanvändning samlades in...

53 Hämmande av energimetabolismen   GSM mobile phone suppresses brain glucose metabolism. GSM –telefon undertrycker hjärnglukosmetabolism. Artikeln är publicerad i Journal of Cerebral Blood Flow Metabolism i September 2011. MS Kwon,...